Jag är rätt säker på att jag mött min överman. Han med stort H eller den som alla går och bara längtar efter att få träffa. En massa misstag från oss båda och jag bara vet jag vill behålla honom. He´s the one!. Vi åt pizza i helgen och allt jag bara kunde känna var - jag vill kräkas. Men jag  gjorde det inte och nu efteråt mår jag så himla bra att jag lät bli. Har inte druckit cola (zero) på 7 dagar, och idag tar jag även bort allt godis. Det ska vara borta till 1 juni sen får jag själv välja :D

Åh jag bara undrar, är detta sånt som man ska känna? Att man bara mår bra? Att man bara vill förverkliga sig själv ännu mer och man bara vet att HAN kommer stanna kvar för han vill ha mig när jag mår bra?

Ush =( Ställde mig på vägen 57 kg... och egentligen kanske det inte låter så lite men tänk nu på att jag har ett muskelbyggarpass varje dag och ofta ett konditionspass...

Började jobbet igår och insåg jag ska vara klonad i en vecka och ha två lektioner samtidigt då kollegan ligger i solen. Äter mindre spyr mer och nu är det utom all kontroll. Jag hoppas det löser sig när kollegan är tillbaka!! Jag hoppas få träffa killen jag dejtar snart då jag inte kan kräkas när jag är med honom utan försöker klara mig ändå... Så hoppas han kan fråga om jag vill ses snart!!!!

Vaknade upp på betydligt bättre humör än på länge. Sitter nu mitt i frukosten - lite orolig i kroppen men ska till gymmet så jag hoppas det försvinner så jag åtminstone kan få i mig lite middag eller nått sen. Denna oro sätter sig i magen och oroligt... JAG MÅSTE KUNNA KLARA EN DAG!!! Frågade en vän i veckan om tips eftersom jag är som jag är. Fick svaret när det som är värst ät måltidsersättningar för då är det som att dricka värt att testa. =)

Någon som har tips när man blir orolig i kroppen och helst vill kräkas allt man ätit?

Jag vet jag låter lite galen men det är detta som rör mig i mitt huvud. Vill ha drömkropp - vill inte äta men vet jag borde äta... HJÄLP   =)

Jag må ha en familj och vänner som säger de tycker om mig och bryr sig... men jag känner ensam, även om folk finns där så finns de ändå inte. Läste en kurs i filosofi för något år sedanoch då frågade föreläsaren oss om vi någonsin kan vara säker på någon annans existens än vårt medvetande. Då tyckte jag han var galen men nu - nej inte galen men varför i hela världen är jag då så jävla självdestruktiv? Är det enbart för att jag vill få känna att jag faktiskt finns? äh jag vet inte allt känns bara skit. Alla ni människor som finns, utgå från det värsta så kan ni bara bli positivt överraskade. Nu ska jag kräkas upp det jag precis stoppat i mig fter hårt gympass det går verkligen inte äta utan ångest =(

Jadu vad ska man egentligten säga om detta omtumlande år. Året började med kärlek då jag och exet flyttade ihop, jag fick jobb samtidigt som jag skulle avsluta min sista del av resterna så jag kan få ut examensbeviset. Jag mådde skitbra :D

Sommaren kom  och så gjorde också lögnerna "jag ska vara vit" eller "bara idag" men också "jag har inte druckit". I augusti tog jag mitt beslut och under hösten flyttade han ut och det var nu jag insåg att hungern är min bästa vän. Hunger och mättnad är några känslor vi själva kan styra, att man sen börjar dejta en kille som ganska snabbt säger "du är ju inte särskilt smal" har stigit mig åt huvudet jag ska bli så jävla snygg 2014. I början får jag operera bort tuttarna sen är det tough viking som gäller. Jag ska anmäla mig till tjurruset också - hoppas platser finns den 25 januari också...

Jag ska ha fram min drökropp och det ska pt´n få hjälpa mig med.  och då kanske jag lyckas styra upp maten också :D

Nu dejtar jag ett par stycken och tänker inte knulla eller binda upp mig föräns han med stort H visar sig :D

En av killarna har lite mera potential än de andra men han är yngre... komplicerat?? inte särskilt jag binder mig inte förän jag mår bra och är kär

Är det bara jag som äter i system?

Jag äter (nästan) aldrig ensam och gör jag det är det enbart för at magen ska få i sig något. Mina vänner och bekanta ska jämt äta eller fråga "är du hungrig"? NEJ jag blir inte hungrig jag blir bara äcklad.

Som idag fick jag först två mackortill frukost sen var detburger king till lunch ch redan då börja jag må illa. Nu ska exet till ig enbart för att jag inte skakrka... Jag längtar till imorn då jag inte behöver äta något mer änmiddag!!!

Jag brukar älska julen men en jul utan familj, kille, vänner, snö, julpynt... kan lika gärna låta bli att fira den här skithögtiden då! Jo jag har väl vänner egentligen, men jag vägrar släppa in dem till mitt mörka inre. Skulle folk förstå min insida skulle de fan skicka in mig på psyket och kasta bort nyckeln... Jag tänker inte prata om den delen här heller då jag lägger fokusen på att skaffa min drömkropp i kampen mot ätstörningar här.

Så julafton - frukost med en bror träning och sen middag med faster och farmor... jo var väl mysigt men höll mig till proteinet så jag slapp gå upp i vikt nu när jag äntligen kommit under 60 kilo...

Idag middag hos farsan troligen ytterligare ett jävla julbord, ska ta pw innan och kolla om jag kan lämna saker hos en killkompis för då kan jag även hinna träna... Senare ikväll blir det juldagsfest hoppas jag kan motivera min kompis att "överge" sin kille och dansa bort julens kalorier... Men kommer vara cola light hela kvällen dels för att hålla borta kalorier men även att hålla mig själv pigg så länge jag kan...

Jag vill äta men ändå inte, jag ser bara mig bli tjockare när jag ser något som ska in i munnen. Jag vill inte bli tjock igen jag vill bli smal!!!!

Man skulle ju kunna tro det är fredag den 13e... Har haft en idé  på att jag vill väga under 60 kg och vad tror du jag vägde i morse när jag vägde mig... självklart 60,1 kg =( ångest över all mat jag stoppade i mig efter att jag lyckades kräkas upp det mesta igår. Jag har bara mig själv att skylla men nu vill jag ner till 55 kg...  Så när jag väl slutar jobba bli det till gymmet och träna ben, rumpa, mage och biceps... nu ska mitt fläsk bort och magrutorna ska fram till sommaren. Går det inte naturligt får jag väl köpa fettförbrännartabletter för nu ska det vara min bästa vuxna sommar ever! och jag ska lyckas sluta kräkas själv!

x